| |
|
| |
Regementet härstammar från en husarkår, som 1757 uppsattes av Putbus och von Platen. Denna kår omvandladen följande år till Kungl. Svenska Husarregementet, som till en början förlades på Rügen och vars förste chef var Georg Gustaf Wrangel. |
| |
|
| |
1762 uppdelades detta regemente i två: Blå (Putbuska) Husarregementet och Gula (Wrangelska) Husarregementet. Dessa sammanslogs 1766 till Kungl. Husarregementet. |
| |
Blev 1797 Hornska Husarregementet, vilket efter år 1801 benämndes Mörnerska Husarregementet. |
| |
|
| |
1772-73 överfördes regementet till Sverige och förlades i städer på västkusten och i Skåne. 1816 erhöll regementet namnet Cederströmska Husarregementet och 1822, i samband med att dåvarande kronprinsen Oscar blev överste vid regementet fick det namnet Kronprinsens Husarregemente. |
| |
Under Karl XV:s regering benämndes regementet först Konungens värvade Husarregemente och från 1860 Husarregementet Konung Karl XV. |
| |
|
| |
1882 återfick regementet sitt ursprungliga namn. Regementet som under hela tiden till 1901 var värvat var under 1800-talet förlagt i Malmö, Simrishamn, Ystad, Ängelholm, Helsingborg och Landskrona. Övningsplatsen var Bonarps hed. 1897 förlades hela regementet i nybyggda kaserner i Malmö. |
| |
|
| |
Enligt 1925 års försvarsbeslut sammanslogs regementet med Skånska Husarregementet och Skånska Dragonregementet till Skånska Kavalleriregementet (K2). |
| |
|
| |
Litteratur: G. Peyron; ”Kort översikt över Kronprinsens Husarregementets historia”, Malmö 1927. |
| |
|
| |
Källa: Larsson, Göran; ”Soldatforskning i Skåne, Halland och Blekinge. Om källor i Landsarkivet i Lund och i Krigsarkivet.” Lund 1996. |
| |
|
